Den finländska musikutbildningen är en internationellt uppskattad framgångssaga. Under de senaste decennierna har musikutbildningssystemet varit föremål för många strukturella förändringar och besparingar. Resultatet har blivit att beslutsfattande och resurser har avvecklats utan någon hållbar central samordning. Samtidigt har förståelsen för musikens betydelse för hälsa och välmående på individuell och samhällelig nivå ökat och nya förväntningar och möjligheter har uppstått för att bredda uppgiftsområdet.
“För att musikutbildningssystemet ska bevara sin unicitet även i fortsättningen behöver vi ett gemensamt organisationsutrymme och en helhetssyn när det gäller målen. Detta arbete påbörjades på våren 2019 som ett nätverkssamarbete som på bred front samlade alla utbildningsstadier och aktörer på fältet på initiativ av dekan Kaarlo Hildén vid Konstuniversitetets Sibelius-Akademi”, berättar Jouni Auramo, ansvarig för den kärngrupp som lett processen samt ordförande för Finlands musikläroinrättningars förbund och rektor för Birkalands musikinstitut.
Målsättningar som alla kan ställa sig bakom
I arbetet med visionen har deltagit närmare 1 500 aktörer inom professionell musikutbildning, däribland studerande och branschens viktigaste samverkansgrupper. Tre seminarier, tre webbinarier och en öppen enkät på nätet har ingått i processen. Projektets kärngrupp har sammanfattat resultaten från mötena, enkäten och undersökningsmaterialet till en vision för 2030 som förenar hela fältet.
“Den finländska musikutbildningen har aldrig någonsin tidigare haft en gemensam inriktning. Nu har vi upprättat mål som alla kan ställa sig bakom och som vi själva kan påverka. Det gör visionen och hela processen banbrytande inte bara i Finland utan också internationellt”, säger Suvi Saarikallio, biträdande professor i musikpedagogik vid universitetet i Jyväskylä.
Utövande enligt egen målsättning av musikstudier och musikintresse tillgängligt för alla
Visionen tar ställning till musikutbildningens värdegrund och tillgänglighet samt till dess praxis inom undervisning och ledning. Vidare drar den upp linjerna för samarbetet mellan aktörerna, strukturutvecklingen och en mer effektiv användning av resurserna. Förändringsbehoven sammanfattas i ett förslag med 25 åtgärder.
“Möjligheterna att enligt egen målsättning utöva musikstudier och musikintresse överallt i Finland ska stödjas även i fortsättningen. Regionalt kan vi säkerställa en kvalitativ verksamhet genom att utnyttja resurserna flexibelt för olika aktörer och utbildningsstadier: lokaler och instrument samt gemensam rekrytering av experter. Med digitala lösningar är det möjligt att bedriva högklassig undervisning även på mindre orter”, beskriver Annika Mylläri, områdeschef för musikutbildning på yrkeshögskolan Centria.
På riksnivå är det viktigt med en mer hållbar helhetssamordning och ett gemensamt inflytande för kontinuiteten inom musikutbildningen.
“Det kunnande som musikutbildningen ger upphov till är vårt lands bildningsmässiga och samhälleliga kapital. Systemet utvecklas bäst när vi agerar åt hela fältets och alla utbildningsstadiers vägnar, med en röst, som ett lag”, summerar Janne Murto, rektor för Pop & Jazz Konservatoriet och ordförande för Finlands konservatorieförbund.
Vision för musikutdildningen i Finland 2030 (pdf)
Sammandrag på svenska (pdf)
